Föreställningen om att det finns kor vart man än ser i Indien stämmer bra. Är man som jag då livrädd för kor är den enda lösningen att komma över den rädslan. När man går bland gränder i Varanasi och det står en ko som blockerar vägen är man tvungen att gå förbi den även om det bara är några cm från att man rör varandra. När ett gäng kor bestämmer sig för att de vill lägga sig bredvid dig på stranden är det bara att klappa dem hårt på rumpan innan de lagt sig så det väljer en annan plats. Men att kor är heliga i landet tycker jag är skevt. Jag skulle inte vilja vara en ko i Delhi och vara tvungen att ligga på vägen och andas in avgaser eller vara en av alla de kor som äter sopor och då inte bara mat utan även papper och annat fint som blandas med soporna.
En traditional breakfast innebar i Delhi att du fick ett chapatti, pommes, hommus och ett glas chai. Ganska okej till en början och som substitut mot den amerikanska frukosten. Det blev dock många morgnar med gröt eller stekt ris.
En man i Hampi som säljer kokosnötter. Många satt i sina småbutiker hela dagen och sålde allt från frukt och grönt till plastprylar, samosas eller tidningar.
"Stuffted tomato" med roti (chapatti), denna tomat har stoppats med paneer som är en typ av färskost. Den görs genom att mjölk kokas upp och så tillsätts vinäger, då flyter en massa upp av mjölken som man pressar i kyla till ost. Förekommer i många indiska rätter. Jag skall testa att göra egen paneer och sedan laga en av mina favoriter nämligen palak paneer (spenat och ost).
Vi hittade till en frukostbufférestaurang när vi var i Myshore, vi lyckade pricka in den lite mer exklusiva söndagsbuffén som gick på 10 kr. I frukostväg skiljer sig Indien och Sverige åt ofantligt mycket. Mycket utav maten var varm, en hel del rätter var kryddstarka och söta saker varvas med salta. Favoriten var vada, som är den lilla ringen som ser ut som en munk den doppades i fantastiska chutneys. Mindre gott var risplätten Idli som inte smakade mycket och som hade en torr och skum konsistens, ses bredvid vattenmelonen. Sen fanns det mycket frukt, rostat bröd samt en typ av pannkaka (Dosa) som var fylld med en potatis blandning. Mätta blev vi och vi återkom för att även testa vardags buffén, den var liknande fast med mindre rätter.
Varanasi bjöd på färgsprakande upplevelser längs den heliga Ganges.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar